Såkallade strandängar är en värdefull miljö när det handlar om att främja den biologiska mångfalden. Det öppna och vattenrika landskapet gynnar insekter och växter som lockar till sig fåglar. Trots det är det från början en miljö som formats av människan. Under hundratals år brukades strandängarna av bönder som genom slåtter tog hö på ängarna och använde dem som betesmarker till sina djur. Dessvärre är det i dag en hotad miljö. Eftersom vi inte behöver ängarna till att producera foder till våra husdjur, har många av dem vuxit igen. I Västra Götaland finns många gamla strandängar intill Göta älv, men i samband med utbyggnaden av riksväg 45 och dubbelspår på Norge- Vänerbanan, skulle det inte gå att undvika att göra ingrepp i de värdefulla miljöerna. För att kompensera för de förlorade områdena avsatte därför Trafikverket 40 miljoner kronor till att restaurera motsvarande områden. Norconsult fick uppdraget att vara expertkonsult för projektet.
– Syftet är att få tillbaka arter som till stor del har försvunnit från landskapet. Strandängarna är en särskilt värdefull miljö för sällsynta vadarfåglar, berättar Ola Sjöstedt.
När Norconsult fick uppdraget var det fortfarande inte klart vilka områden som skulle restaureras. Arbetet fick därför inledas med att välja ut lämpliga om- råden, och få markägare intresserade av att upplåta sin mark till restaurering. Därefter skulle den öppna betesmarken återskapas.
– Det höga gräset tog vi ner med hjälp av en slåttermaskin. Stora träd och buskar fick röjas för hand. Områden som var riktigt igenvuxna fick vi bränna med hjälp av kontrollerade bränder, fortsätter Ola Sjöstedt.
Nu har landskapet återfått sin ursprungliga form, och de restaurerade ängarna hålls i schack med hjälp av betesdjur som tillhör djurhållare i området. Sammanlagt omfattar projektet 172 hektar strandängsmark och Norconsult har även upprättat så kallade skötselplaner som beskriver hur områdena ska s kötas. Själva förvaltningen står Västkuststiftelsen för. Och det är nu det roliga börjar på allvar.
– Under 2019 gjorde vi tre olika typer av uppföljningar och vi kunde se flera positiva effekter. En rödlistad växt som heter vattenstånds har brett ut sig och vi har också sett en ökning av groddjur. Det fanns grodor som lekte i stort sett alla småvatten som vi anlagt.
En inventering från tidigare år visar att även vissa typiska fågelarter, så som gulärla, har börjat komma tillbaka. Men vadarfåglarna är fortfarande en ovanlig syn.
– Men det handlar snarare om att de har blivit så pass ovanliga i hela landet. Förhoppningsvis kommer vi få se att fler arter har brett ut sig vid nästa inventering, avslutar Ola Sjöstedt.