Serny Öhmann jobbade som kartritare på GF mellan 1969 och 1986. Men när jag ringer upp henne för att få lite mer information om det djärva greppet att klä sig i långbyxor, är det en helt annan händelse som etsat sig fast i Sernys minne.
- Jag var först i Göteborg med att ha kort-kort och det väckte sådan uppståndelse att jag blev fotograferad i GP, berättar Serny. Långbyxor hade jag annars jämt på den tiden så det tänkte jag inte på. Men det som irriterade mig var att när jag hade kjol på kontoret var det alltid några män som skulle kika under kjolen när jag böjde mig efter något, fortsätter hon.
Att vara kvinna och kollega till en massa ingenjörer på 70-talet frestade på så det gällde att vara tuff. För Serny innebar det en kraftmätning att inte bli kommenderad att hämta kaffe till männen i närheten när de var kaffesugna. Männen tjurade men gissa vem som van striden – jo Serny. Till slut hämtade man kaffe varannan gång.
I början på 70-talet var kontorsrummen reserverade till de manliga anställda medan kvinnorna fick sitta i öppet landskap utanför. Det irriterade Serny då männen knappt var på sina rum utan mest ute på uppdrag. Så hon tog sonika över ett av rummen och gjorde det till sitt.
- Oj, ett sådant rabalder det blev. Jag fick till och med stå och hålla igen dörren för att de inte skulle köra ut mig.
Känslorna svallade och facket blev inblandat men Serny stod på sig och fick sitta kvar i kontorsrummet.
- Det var jobbigt att vara en tuff kvinna på den tiden, man fick ta mycket skit. Och jag var ju lite besvärlig, skrattar Serny, när vi avslutar samtalet.
Jag lägger på luren, ler för mig själv och skänker Serny en tanke av tacksamhet.
- Tack för att du och dina gelikar var besvärliga och stod på er och banade väg för en jämställd arbetsplats.
Catharina Johansson
Kommunikationsansvarig
Norconsult AB