Kan höga vattenflöden inspirera i stadsplaneringen?

Städer som planerades och byggdes på medeltiden har inte samma problem med höga vattenflöden som nyare eller förtätade städer. Idag vet vi att vi måste planera in natur och parkmark för att värna om samhällsviktiga funktioner.

Vi har alltid varit tvungna att förhålla oss till vatten i tätbebyggt område. På riktigt gamla stadskartor kan vi se att våra stora städer hade strategiskt utplacerade diken som idag är igenlagda. Ett exempel är Stockholm där Birger Jarlsgatan var ett stort dike som tog hand om vatten vid kraftigt regn. Efter att i många år byggt bort avrinningsytor börjar man nu återigen titta på vattnets naturliga flödesvägar i stadsplaneringen. 

— Vi väljer helt enkelt att arbeta med vattnet i stället för mot det, säger Lotta Trotzig, landskapsarkitekt hos Norconsult. Vi försöker se dagvatten som en källa till inspiration och skyfall som en möjlighet att skapa mervärde för stadens invånare, fortsätter Lotta.

I arbetet med detaljplaner är skyfallskartering ett viktigt underlag. Utöver att inte förvärra situationen för samhällsviktiga funktioner planeras natur och parkmark in. Styrkan i att planera ny bebyggelse är att kunna kombinera multifunktionella ytor som kan ta hand om sällanhändelser som till exempel ett 100-årsregn. Här behövs samverkande kompetenser inom VA, landskapsarkitektur och stadsplanering. 

När Norconsults experter projekterar ny bebyggelse eller får i uppdrag att lösa problem med vatten som ställer sig på fel ställen förordar vi naturbaserade lösningar där det är möjligt. Naturbaserade lösningar innebär till exempel att säkerställa infiltration och fördröja vatten för att på så sätt utnyttja höga flöden till att fylla på grundvattendepåer och minska behoven av bevattning. Med genomtänkta förslag vad gäller artval, typ av växtbädd och strategisk placering i projekteringen kan träd och övriga växter överleva under perioder när det inte kommer någon nederbörd alls. 

Kombinerade funktioner i vistelseytor är en resurs när det kommer kraftigt regn. En park med en damm i lågpunkt tillåts svämma över eller delar av ett torg där man i stället för att till exempel bygga upp en scen sänker en yta som gör det möjligt att fördröja vattnet i väntan på att dagvattensystemet kan ta hand om det samtidigt som kanterna kan utgöra sittplatser och själva ytan en scen. 

—  Får vi konsulter med olika expertkunskaper möjlighet att vara med i ett tidigt skede kan vi ge expertråd som gör att man kan bygga på lämpliga ytor, säger Lotta. Ett bra exempel är Generalsparken i Barkarbystaden. Där tar växtbäddar och gräsmattor hand om dagvatten från intilliggande stenlagda och asfalterade ytor. Vid skyfall svämmar vattnet över till en bollplan som ligger nedsänkt i parken. Det är en plats för aktivitet och lek året om förutom de få dagar då det i stället fungerar som en buffert som minskar risk för översvämning i området, avslutar Lotta.

—  Ett annat exempel är Backaplan en ny stadsdel som Göteborgs Stad planerar för. Området ligger lågt och det finns betydande översvämningsrisker från högvatten i havet, i Göta älv och vid kraftiga skyfall, berättar Gunnar Håkansson, stadsplanerare på Norconsult.  I arbetet med detaljplanen för Backaplan arbetar vi mycket noggrant med att höjdsätta marken så att vattnet leds längs med gatorna till de bostadnära parkerna som kommer att vara skålformade för att kunna nyttjas som skyfallsmagasin, säger Gunnar. 

Läs våra tidigare artiklar om skyfall och höga vattenflöden: 
Kommuner får ta konsekvensen för tidigare misstag 
Ny teknik och nya metoder hjälper kommunerna till rätt beslut 

  • Sandra Kuru

    Affärschef Vatten & Klimat

  • Sara Wrethed

    Affärschef Stadsbyggnad, Landskap & Miljö

  • Kontakta oss