Nu väntar vattenkraften på tydligare riktlinjer

I många fall kommer beslutet innebära att man, för att få driva kraftverket vidare, kommer behöva bygga fiskvägar och installera skydd som gör att fisk kan vandra uppför och nedför åar och älvar, förbi kraftverken utan att skadas.

De domar som börjat komma i de första omprövningarna har fått branschen att reagera. Riktlinjer och vägledningar som finns är inte tillräckligt tydliga.

— Förenklat kan man säga att ena sidan menar att det blir alldeles för stora konsekvenser för vattenkraften och andra sidan menar att vi inte på långa vägar uppnår kraven kopplade till miljökvalitetsnormerna och Natura 2000, säger Axel Emanuelsson, gruppledare Vattenmiljö hos Norconsult och expert på fiskvägar.

En tidplan för när kraftverken inom varje avrinningsområde ska inkomma med sina ansökningar är beslutad inom den Nationella planen. Det finns cirka 2000 kraftverk i Sverige och det är planerat att ta cirka 20 år innan alla har fått sina tillståndsansökningar behandlade och det beslutats om vilka anpassningar som ska göras. Åtgärderna bekostas av Vattenkraftens miljöfond som bekostar 85 procent av kostnaden samtidigt som kraftverksägaren får stå för återstående 15 procent.

— Nationella planen bygger, som jag ser det, på en viktig grundtanke om att ett helhetsgrepp krävs för att åtgärderna ska genomföras där de gör störst nytta, dvs hur mycket miljönytta man får i förhållande till minskningen i produktion, säger Axel.

Samma regelverk gäller för alla kraftverk och det verkar därför inte ha gjorts prioriteringar i någon större utsträckning inom prövningarna så att mer ambitiösa åtgärder görs där de gör störst nytta samtidigt som mindre ambitiösa åtgärder görs där nyttan är lägre.

Diskussionen om att fiskarna inte tar sig förbi kraftverken har varit aktuell sedan människan började bygga dammar men frågan har fått allt större fokus under de senaste 10 åren. Kunskapsläget har ökat och man har ytterligare börjat förstå vidden av de negativa konsekvenserna för fiskpopulationerna i vattendragen.

Många av våra mindre kraftverk finns på platser där vattnets kraft har nyttjats i flera hundra år, några har funnits sedan medeltiden. Under 1900-talet omvandlades många gamla kvarnar, vattensågar och flottningsdammar till vattenkraftverk genom att man satte in en turbin. Historiskt anlades dammanläggningarna ofta med en så kallad kungsådra vilket innebar att en del av vattendragets bredd lämnades öppet så att fisken kunde passera. När behovet av elektricitet ökade byggdes kungsådrorna bort för effektivare elproduktion vilket resulterade i en allt större intressekonflikt mellan energiproduktion och naturmiljö.

Idag står ca 200 stora kraftverk för 90% av elkraftproduktionen. De flesta av de stora vattenkraftverken finns i norra Sverige men till antal har södra Sverige fler. Även om vart och ett av dessa mindre kraftverk inte producerar så mycket el så är många av dem ändå viktiga komponenter i Sveriges elförsörjning och beredskapsplan.

Från 1 maj i år pausades möjligheten att skicka in nya anmälningar till Vattenkraftens Miljöfond och nyligen meddelade fonden att man pausar handläggningen av utbetalningar till befintliga projekt. Anledningen till pausen är att man ville säkerställa att påverkan på vattenkraften blir acceptabel ur ett elsäkerhetsperspektiv. Samt att göra en översyn av fondens villkor för att trygga fondlösningen inom ramen för de förutsättningar som ska gälla framöver.

—Jag hoppas att översynen av reglerna inte drar ut på tiden och att den ska ge tydligare förutsättningar för hur avvägningar mellan elproduktion och miljönytta ska göras framgent, säger Axel. En annan förhoppning jag har är att man ska hitta tillvägagångssätt rent juridiskt för att effektivare kunna prioritera kraftverk olika så att resurserna prioriteras där de gör störst nytta, fortsätter Axel.