Betong består huvudsakligen av ballast som med hjälp av cement och vatten binds samman till ett fast och hållbart material. Cement är själva bindemedlet som när det härdas förvandlar det flytande materialet till fast form.
Cement består i sin tur av bränd kalk och under tillverkningen frigörs växthusgasen koldioxid som varit bunden i kalkstenen i miljoner år. Olika betongintressenter tittar därför på alternativ till cement och har fått upp ögonen för flygaska, en restprodukt från kolgasrening som redan används flitigt i betong inom den norska vattenkraftindustrin.
I Sverige är användningen av flygaska betydligt ovanligare. Mats Stenmark, seniorkonsult inom Energi & Industri på Norconsult, har dock förespråkat metoden under många år.
– Att tillsätta flygaska vid betongtillverkning, som ersättning för del av cementmängden, medför att betongenens temperatur vid härdning sänks och därmed minskar risken för temperatursprickor i den färdiga betongkonstruktionen. Minskad sprickbildning ger en ökad täthet, man får helt enkelt en bättre konstruktion. Samtidigt ger det en positiv miljöeffekt i form av minskat CO2-utsläpp, säger han.
Betydande miljövinst
Norconsult har nyligen för första gången använt sig av den nya betongtypen i samband med utbyggnaden av Skellefteå Krafts anläggning Rengård vattenkraftverk, ett projekt där Norconsult varit med från ax till limpa och ansvarat för både projektering och teknisk rådgivning.
– Användningen av en konceptbetong, utvecklad för Rengårdsprojektet, ledde till en betydande miljövinst. Klimatavtrycket reducerades med 40 procent jämfört med konventionell betong. Vi talar om en konstruktion som består av 10 000 kubikmeter betong så här kan vi göra stora framsteg för både teknik och miljö, säger Mats Stenmark.
Även arbetsmiljön påverkas positivt då man slipper montera och gjuta in kylrör i betongen för att sänka betongtemperaturen. Den enda nackdelen så här långt är att härdningstiden blir lite längre och att man därmed måste ha formen kvar under längre tid.
– Tid är ofta pengar, särskilt kopplat till exempelvis husbyggen där man vill minimera tid mellan gjutning och formrivning. Så jag skulle säga att den här betongtypen passar bäst för grova konstruktioner. Utöver vattenkraften tror jag att det kommer växa inom exempelvis infrastruktur, säger Mats Stenmark.
Goda resultat
Oliver Berget Skjølsvik, expert inom betongteknologi på Norconsult i Norge, har jobbat i projekt med flygaska under de senaste 12 åren och var expertstöd i projektet på Rengård vattenkraftverk.
– Inom vattenkraftverk i Norge har vi erfarenhet av att ersätta mellan 25 och 40 procent av cementen med flygaska eller slagg med goda resultat. Min roll i projektet har varit att överföra dessa erfarenheter till våra svenska kollegor. Såvitt jag vet har det varit goda resultat, säger han.
Mats Stenmark håller med:
– Gjutningarna har gått mycket bra, både produktionsmässigt och som färdig betongkonstruktion. Betongytorna blir fina och sprickfria, tillägger han.
