Värmekarteringen utfördes med fokus på både dag- och nattemperaturer. För dagtid användes måttet ”strålningstemperatur”, vilket är ett mått på strålningsutbytet mellan människan och dess omgivning. Strålningstemperaturen modellerades för tre olika sommardagar där lufttemperaturen låg kring 20 °C, 25 °C, respektive 30 °C under eftermiddagen, och utfördes på en skala av 2x2 meter. Utifrån dessa resultat togs även kartor över frekvens, det vill säga hur många dagar per år ett område når hälsoskadliga strålningstemperaturer, samt antal timmar per dag med hälsoskadliga strålningstemperaturer fram. Lufttemperatur nattetid beräknades med hjälp av analyser från en maskininlärningsmodell. Modellen tränades med hjälp av uppmätta nattliga temperaturer mellan 2018–2024 samt satellitbilder och variabler som vanligtvis korrelerar med bildandet av urbana värmeöar, såsom markytetemperatur, bebyggda eller vegetationstäckta ytor, samt variabler som kommer från höjd- och marktäckedata.
Riskbedömningen togs fram med hjälp av Norconsults egna framtagna GIS-verktyg GeoRaptor, vilket är en multikriterieanalys med en viktningsprocess som kallas AHP (Analytisk hierarkisk process). De tidigare framtagna analyserna användes som indata till riskbedömningen för att få en övergripande och samlad bild över var i staden det är allra högst risk för värme, när man kombinerar de olika faktorerna så som strålningstemperatur, frekvens per år, antal timmar per dag samt lufttemperatur nattetid.
Sara Wrethed
Affärschef Stadsbyggnad, Landskap & Miljö
Kontakta oss
